Rumsren/Markeringar?Posted by Lennart Thu, January 26, 2017 20:48:37Besök 2
Sofia kom med en glad Rolex som trots tillsägelserna förra besöket
visade tydligt att han ville hem till Lennarts ställe. Den här gången hälsade
de på en vanlig vardag vilket betyder att en flock dagishundar väntar.
Rolex är en kastrerade hane, kinesisk nakenhund (med päls) på ett
år. ”Mot” honom står dagishundarna som den dagen är;
1.
Klara, 10 månader husky/schäfer
2.
Tommy, 1,5 år Sib Husky
3.
Hassan, 5 år dansk/svensk gårdshund
4.
Melker, 3 år rottweiler/schäfer
5.
Bosse drygt 2 år cocopu
Det är fint väder, jag placerar Sofia i en stol utomhus 25 meter
från huset. Hon skall vara passiv åskådare, dock skall Rolex känna, se och veta
var hon befinner sig. Rolex binder jag i Sofias sida av staketet (25m från
Sofia). Han kan rör sig en bit men kan inte komma till andra sidan staketet
(mot huset).
Jag går in och hämtar en neutral, något reserverad men äldre
hanhund, Hassan. Vi går fram till Rolex med staket mellan och Rolex blir
riktigt offensiv, skäller, hugger i luften och rycker i kopplet. Hassan tittar
på honom en stund, tycker det är jobbigt, tittar sen på mig och går mot
ytterdörrn. Jag släpper in Hassan i huset igen. Jag förstår att Rolex verkligen
är lika offensiv som matte sagt. Jag tar ut Tommy, som för ett halvår sedan var
mer vild än tam. Rolex reagerar nästan lika våldsamt, jag låter Tommy svar upp
lite. Rolex bryr sig inte om att han har Tommy framför sig, ingen
självbevarelsedrift typ. Tommy tittar på mig och säger ”jag vill inte umgås med
den här skitungen”. Jag låter Tommy gå in igen. Samma visa med de andra hanarna
i flocken. De berättar civiliserat att Rolex bör bete sig. När han skiter i
deras uppmaningar vill de inte umgås med honom.
Jag tar ut Klara, som är en blandning mellan husky och schäfer, 10
månader gammal. Klara är precis som en husky är, - självständig, självsäker,
intelligent och troligen en av de få raser vi kan ”skicka ut i skogen igen” för
att leva. Rolex tjafsar mot Klara och hon ryter ifrån, skarpt! Rolex tystnar
men drar igång igen när han ser att Klara inte gör allvar av sin varning. Klara
tittar på mig och ”skakar på huvudet”.
För att inte få ett dåligt slut kopplar jag mina hundar, Sofia
kopplar Rolex och vi går på en promenad ihop. Sofia och Rolex går bakom oss,
Rolex skäller, drar och tjafsas i säkert 20-25 minuter. Sen struntar han i det.
Efter en stund släpper jag ett par av mina hundar och bl.a. Hassan går upp
bredvid Rolex (och Sofia) och promenerar med dem, utan drama.
Jag tar in mina hundar i huset och vi avslutar. Sofia och Rolex
går till bilen och ett par veckor senare dyker de upp för tredje besöket. Då
kommer Rolex leka med alla hundarna fritt.
Mer om det i nästa blogginlägg 
/Lennart
/EDIT
Glömde nästan den viktigaste
biten i andra besöket. När Rolex skällt bort alla hundarna provade jag att ta
in Sofia i huset (utom synhåll för Rolex). Jag ville se hur stor del av hans
agerande som hade med relationen till matte att göra. Rolex är fortfarande ute,
fast i en stolpe. Dagisflocken är ute, okopplad. Rolex följer Sofia med
blicken, gnyr lite och vill följa med. Hundarna runt om honom märker att han
taggar ner och går fram till honom. Han har kvar mindre än 10 % av
inställningen, avigheten mot hundarna. Vissa hundar ignorerar han helt. Hans
aggression mot andra hundar har ganska lite med hundar att göra egentligen. Han
har umgåtts för lite med hundar och litar inte på dem, har inte lärt sig
språket och kulturen riktigt. De möten han haft har slutat dåligt eller
ouppklarade i vissa fall. Det i kombination med att matte trodde han var
inkontinent och varit väldigt medgörlig med honom gör honom till den ”vaktande”
parten i flocken. Han har fått för sig att vaktrollen och ansvaret över
flockens säkerhet ligger på honom. Han vaktar, Sofia vårdar. Eftersom han inte ”kan”
hundar än tar han det säkra för det osäkra och skäller bort hoten innan de realiseras.
Problemet handlar inte om
att en ägare gjort rätt eller fel. Det handlar om att ägaren vill ha en
hälsosam balans i relationen men tolkat signalerna fel. Det blir ingen balans
och när man försöker rätta till gör feltolkningen att balansen ibland blir ännu
sämre. Sofia vill ha en sällskapshund men har lotsat Rolex till att bli
vakthund.
För att få Rolex att släppa
vaktrollen måste han bli överbevisad att någon annan i flocken tar rollen. Det
är här det kommer in som vissa tycker är ett hett diskussionsämne, - ledarroll.
Jag anser att i varje harmonisk flock/grupp/organisation etc så är det någon
som tar eller får (hegemoni) ledarrollen. Om ingen berättar för Rolex att hans
uppgift inte är att vakta det viktigaste i hans liv, - varför skulle han sluta?
Om man som människa berättar att jag tar det ansvaret, den rollen och visar att
man menar allvar kommer hunden att kunna släppa och vara…sällskapshund.
Därför kommer husse och
matte visa att det är de som tar besluten i flocken, Rolex skall koppla av. De
kommer ta några veckor, kanske månader men Rolex kommer bli en avslappnad kille.
/Lennart
Rumsren/Markeringar?Posted by Lennart Sat, January 21, 2017 18:05:13Det kom ett brev från Sofia & Rolex;
Hej Lennart,
Jag snubblade över din hemsida då jag såg ditt inlägg
om Lady. Jag läste runt lite om din fina verksamhet och klickade in på
"träning" och fick ett stort leende på läpparna då jag läste
ingressen.
Mitt namn är Sofia och jag har
en Chinese crested powderpuff hane, Rolex, som är knappt ett år nu. En
underbar hund med mycket energi likväl som skönaste chillarn'.
Jag känner dock ibland att jag som första hunds ägare
saknar verktyg för att visa honom rätt i livet och få honom så trygg och glad
jag bara kan. Han blir osäker och arg vid hundmöten på promenad (Vi
hälsar inte på hundar på promenader), vilket i första hand skulle vara min prio
- Att lära mig att få honom trygg och lugn runt andra hundar och att jag inte
ska vara rädd för att göra fel hela tiden vilket jag gissar bidrar till hans
osäkerhet.
Är därför lite intresserad av ett möte med dig om
det finns möjlighet?
Ha en härlig dag med flocken!
Hej Rolex med människor!
Du får gärna maila mig
allt du vet om Rolex bakgrund så jag får fundera lite innan; hur såg
kullen ut, var levde Rolex första tiden, vad har hänt runtomkring hunden?
Relationer med andra hundar och människor, hundmöten, människomöten etc.
Även hur dagarna ser ut för hunden.
Fundera och skriv till
mig så tar vi det från där.
/Lennart
Rolex
Rolex är född i November 2015 hos sin uppfödare. Han var en av 7
valpar i kullen, 2 tikar och 5 hanar.
I hushållet fanns sedan tidigare en annan kull nakenhundar, tror
det var ca 3 st kvar av den kullen. Rolex var en av 3 som också fortfarande var
kvar hemma från sin kull. Vi hämtade honom när han var 14 veckor gammal. Totalt
sett fanns det cirka 12 hundar (Alla chinese crested), varav ungefär 5 hundar
var vuxna från olika kullar. Ett ganska livligt ställe med andra ord :)
Vi tog med oss honom hem samma kväll vi var där.
Första dagarna tog vi det lugnt och höll oss mest hemma men
introducerade honom även för min sambos arbetsplats (där han spenderar de
flesta av sina dagar idag). Vi fick hjälp i början av svärmor att passa honom
då vi inte själva hade möjlighet att vara lediga från våra jobb mer än 4-5
dagar första veckan. Sedan åkte han med sambon Robin till jobbet, som han
älskar.
Vi tog det lugnt men bjöd in folk i vår närhet, utan hundbesök,
relativt snabbt inpå för socialisering. Han älskar människor och har aldrig
visat någon oro, rädsla eller ilska vad jag kan tyda. Han är en sådan hund som
springer fram och viftar på svansen, även på främlingar, och vill gärna att man
myser och klappar honom.
Efter vi haft Rolex i ca 1 månad började vi på en valpkurs i
Trollhättan. Vi var en mindre grupp på ca 6 hundar som tränade inomhus där vi
satt i större byggda burar med filtar över för att inte distrahera. Tycker det
var en bra mjukstart för oss. Rolex var väldigt energisk och skällig när vi kom
dit och under alla våra besök, mer eller mindre. Nyfiken på de andra hundarna
och lärde sig öppna kompostgallret för att ta en liten tur i rummet flera
gånger.
Kursledaren bedömde att han var väldigt osäker (det hon kunde tyda
vid den unga åldern). Detta gjorde nog att jag blev väldigt mjäkig tror jag mot
honom medan min sambo, som kanske inte har exakt lika stort tålamod gällande
hans beteende mot andra hundar och hans skällande, blev snabbare frustrerad.
Jag har introducerat honom för bekantas hundar. Utöver dessa har
han på ett återbesök hos kenneln träffat några av de syskon hon behöll för
utställning och de vuxna hundarna (10 st i grupp).
På återbesöket hos uppfödarn, som vi åkte till för att få en åsikt
och få öva med fler hundar, fann han sig snabb igen i gruppen. Han kände nog
igen sig och alla dofter så det gick snabbt väldigt bra då vi tog det succesivt
med introduktionen av hennes hundar ute i trädgården. Detta var i början på maj.
Uppfödaren bedömde att han nog snarare var ganska dominant i sättet än rädd.
Jag tror dock att han kanske är en kombination av dominant/osäker och inte bara
enbart en dominant hund.
På besöket på dagiset, för några veckor sedan, gick han direkt in
i hennes trädgård och kissade och bajsade. Sedan gick vi in i hennes hall som
hade galler mellan hall och vardagsrum där en tik på ett par år, pudelblandning
samt hennes egna rottweilerblandning, hane, befann sig. De var lugna och lite
nyfikna men Rolex attackerade stängslet och skällde.
Vi satte oss i ett annat rum för att se om han då skulle vilja
följa efter. Till en början gnydde och skällde han vidare på de andra men till slut
ville han in till oss. Vi sa båda att dagis kanske inte var aktuellt för
tillfället men att jag var välkommen att följa med på promenader om jag ville.
Jag jobbar på en liten klädesbutik. Började där innan sommaren och
jag har möjlighet att ha med Rolex dit under höst/vinter/vår då jag är mer på
kontor än i butik. Rolex är annars med sin husse på dagarna på hans
arbetsplats.
Rolex kastrerades vid 8 månaders ålder och det gick väldigt bra.
Han skvätter inte lika mycket på promenaderna men har börjat kissa lite inomhus
så gott som varje dag från att ha varit i princip rumsren (vilket innebär
promenad var 3-4 timme utan olycka inne).
Vid de möten vi bestämt att ta (ovan nämnda hundar) har vi sett
till att mötas ute för en promenad först på neutral mark. Först gå parallellt
på varsin sida gatan, sedan när de lugnat sig, sammanstråla för att gå
gemensamt. Ibland vid kopplade hundmöten har han blivit så uppjagad så han
t.o.m vänt sig om och bitit oss i benen.
När Rolex har träffat mina föräldrars hund Lynott har han visat
tänder och huggt mot honom om han suttit med oss i soffan och Lynott närmar
sig. Då har vi satt ner Rolex på golvet och då lugnar han sig när han inte har
oss bakom sig.
Han blir även gnällig och orolig av att åka bil. Vi har provat det
mesta; sele, tygbur (lite mindre), stålbur (lite större), framsäte, baksäte…Nu
kör vi på den mellanstora buren men han gnyr och skakar i början på varje resa
trots att han åker bil till och från husses jobb, ca 10 min resväg. Han äter
bra på jobbet med Robin men är kräsnare hemma.
Jag vill gärna att jag och min sambo ska vinna vår hunds förtroende
så han får ro i själen.
Första besöket
Rolex första besök hemma hos Lennart sker utan andra hundar här.
Jag vill se hur Sofia och Rolex är och agerar ihop och prata med dem i lugn och
ro. Det Sofia med familj vill få svar på är; skall det vara så det är med
aggressivitet vid hundmöten, kommer han att kunna umgås i lugn och ro med andra
hundar framöver? Vad är det som händer vid hundmötena egentligen? Är han
inkontinent, har han blivit det av kastreringen, kommer det gå över? Varför är han otrygg, -
går det att göra nåt åt det? Hur får vi honom sluta dra i koppel? Gör de rätt,
- och förstår de hunden?
Jag säger att vi tar tag i den eventuella inkontinensen först. Allt
annat hänger ihop. När vi börjar jobba med resten kommer mycket att hända ganska
snabbt. Egentligen är det inte en massa olika problem de har, - det är mestadels
en massa olika symtom på att något inte är som önskat i relationen mellan hund
och människa.
Jag frågar om hon sagt till Rolex att han inte får göra sina behov
eller markera inomhus. Nej, så har hon inte tänkt riktigt. När en ”olycka”
händer så säger Sofia inte till Rolex att det är oönskat utan bär ut honom
utomhus för att göra ifrån sig. Jag berättar att det är stor skillnad på att
vara nödig och att vilja lämna sitt visitkort. Om Rolex varit inkontinent hade
det märkts när han slappnat av. Det hade blivit olyckor när och där han vilat.
Jag berättar för Sofia när vi går in i huset att jag kommer säga
till Rolex att han inte får markera inomhus. Hemma hos mig finns dofter av
hundratals olika hundar. Om Rolex inte vet att han inte får lägga sitt
visitkort inomhus kommer han göra det. Vi går in, jag följer Rolex som sniffar
runt och efter 10 sekunder börjar han markera, jag säger ”nej Rolex”, - han
tittar på mig och fortsätter rundturen. Går vidare in i köket och sniffar och
markerar, jag säger till honom igen, han tittar på mig och sniffar vidare. Tre,
fyra gånger markerar han av ren reflex och blir tillsagd ”nej Rolex” innan han
förstår att det inte skall göras. Efter det har han inte markerat inomhus. Olyckorna
hemma har också upphört.
Vi pratade också om relationen hund och människa. Jag frågar
alltid hundägare varför de skaffade hund. Rolex är skaffad som sällskapshund.
Sofia vill att han skall ha det bra, vara trygg, harmonisk medlem i familjen och
gilla livet, - få vara hund.
För en ung (sällskaps)hund är större delen av den industrialiserade
världen omöjlig att förstå. Vi människor har konstruerat hela vår miljö. En
hund vet inte vad en stol, cykel, bil, barnvagn eller hus är för något. De
kommer troligen aldrig lista ut vad alla konstruerade ting är för något. De
måste dock bestämma sig för vad som är ett hot. I relationen till sin flock
(familj) kommer den troligen också få eller ta en roll. Om den väljer själv och
gillar sin familj kommer den troligen välja en vårdande, vaktande roll. Om
husse eller matte visar att de vill ta den rollen och gör det bra kommer hunden
troligen släppa vaktrollen. Då kommer hunden få lättare att vara just
sällskapshund. Den släpper (gärna) ansvaret och pressen det innebär att vara
den som hela tiden tar beslut. Beslut som för oss är små och oviktiga kanske
hunden tar på största allvar.
Så mitt råd till Sofia tills nästa möte var att få Rolex mer
avslappnad och harmonisk genom att husse och matte tar fler beslut. Rolex skall
känna att han blir omhändertagen, som ett barn av en bra, harmonisk förälder.
Han skall inse att hans människor ser till att han får det han behöver, han skall
känna omtanken och tryggheten.
När de promenerar skall inte Sofia vara en sak, ett nödvändigt ont som Rolex drar omkring med.
De skall gå ihop, ett sällskap, vara medvetna om varandra. - Håll lite kortare
koppel, dra aldrig tillbaks när han drar. Var lugn, prata lugnt, rör dig lugnt.
Två veckor efter detta första möte kom de för en ny lektion, - då möttes
de av 7 hundar hemma hos Lennart.
Mer om det i nästa blogginlägg
/Lennart
